Möss och människor

Jag har länge tänkt läsa något av John Steinbeck, eftersom jag inte gjort det tidigare (konstigt nog, eftersom de flesta verkar få göra det i skolan). Valet föll på Möss och människor eftersom det var den enda som fanns inne på biblioteket för tillfället. Jag har aldrig läst den, men jag vet ändå i stort sett vad den handlar om eftesom jag hört talas om den i skolan och i andra sammanhang. Men som lärare så är det ju bra att faktiskt ha läst det man ska undervisa om så jag valde att läsa den ändå. Och det ångrar jag absolut inte.

Möss och människor handlar om George och Lennie som är kringvandrande lantarbetare, d v s de går från gård till gård och erbjuder sina tjänster. Lennie är lite efterbliven, men också väldigt stark och arbetsam. Han är väldigt förtjust i mjuka saker, speciellt djur. Men de möss han brukade få av sin moster dog alltid, eftersom han inte själv förstod hur stark han är. George tar hand om Lennie och försöker se till att han inte hamnar i trubbel på grund av sitt bristande förstånd. Deras dröm är att skaffa en egen gård som de kan leva av.

Detta är en mycket kort roman, knappt längre än en novell. Den går därför väldigt fort att läsa. Att det är rätt mycket dialog i den gör också att det går fort att läsa. Även om jag i stora drag visste vad som skulle hända i romanen så blev jag fångad av den med en gång. Jag tycker om huvudpersonerna, kanske speciellt Lennie. Jag kan på sätt och vis identifiera mig med honom eftersom han är så förtjust i djur som har mjuk päls. För mig är pälsen viktig; jag skulle aldrig kunna tänka mig att ha en nakenhund av något slag.

John Steinbeck skriver också mycket skickligt och han gestaltar, snarare än berättar, hur mycket George betyder för Lennie (och tvärtom). Han lyckas också mycket skickligt skapa en stämning som passar för romanens slut. Slutet var det jag uppskattade mest med romanen, även om det inte är ett särskilt lyckligt slut. Jag gillar att cirkeln sluts, d v s romanen börjar och slutar på samma plats och att det fanns saker i romanen som redan tidigt indikerade vad som skulle komma att ske, ungefär som i Strindbergs pjäs Fröken Julie.

Jag tycker som sagt väldigt mycket om den här romanen. Den är varm och tragisk på samma gång och innehåller väldigt mycket att fundera på. Jag kommer med all säkerhet att läsa mer av John Steinbeck. Möss och människor kommer jag säkert att läsa om någon gång i framtiden, kanske när jag ska använda mig av den i min undervisning. Eftersom den är så pass kort och tar upp teman som jag tror att även tonåringar kan känna igen sig i så tycker jag att den lämpar sig alldeles utmärkt för att använda i skolan (vilket kanske är anledningen till att så många har läst den i skolan.