lördag, februari 26, 2011

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar

Jag hittade Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon på Alla Hjärtans Dag-rea och tyckte att den kunde passa mig. Den handlar om Londontjejen Rachel som just gjort slut med sin gifte pojkvän och sagt upp sig från jobbet. Då ärver hon oväntat sin mosters gamla hus på landet med tillhörande hundstall. Hon är ingen hundmänniska och har ingen tanke på att behålla hundstallet, men åker dit för att rensa upp i mosterns hus och upptäcker att starka band kan skapas under hundpromenaderna.

Detta är förstås ingen roman som bjuder på några större överraskningar, men den är faktiskt riktigt bra för att vara chic lit. Kanske beror det till stor del på hundarna, som även de är karaktärer i romanen, inte bara bifigurer. Jag fastnar speciellt för Gem, border collien som Rachel ärver, men basseten Bertie och labradorvalpen Toffee känns också som riktiga personligheter.

Det märks att författaren tycker om hundar, men tyvärr är det några faktafel som retar mig lite grann, t ex att kungspudel skulle vara en av fyra varianter av pudel (det heter inte kungspudel, utan storpudel). Det kan vara en översättningsmiss, men förtar ändå en del av helhetsintrycket. Men hur som helst är detta en lättsam och lättläst roman som passar att läsa uppkrupen i soffan under en filt med en kopp gott te.

tisdag, februari 22, 2011

Den ryske vännen

Jag har lyssnat på Den ryske vännen av Kajsa Ingemarsson, uppläst av Pia Johansson. Den handlar om Maria Hamrén, som är gift med den betydligt äldre Henrik som jobbar på UD. När hans chef Katja Löfdahl trasslar till det för sig måste Henrik hjälpa till för att försöka reda ut situationen innan pressen och svenska folket får reda på vad som hänt. Maria och Henrik har äktenskapliga problem och Maria söker sig till Viktor som jobbar på den ryska ambassaden och som är hårt bevakad av SÄPO eftersom han misstänks vara spion.

Jag har läst flera andra böcker av Kajsa Ingemarsson och tyckt att de varit helt okej som lättsam underhållning. Denna har jag dock valt att inte läsa eftersom jag inte alls tilltalas av politiska spionromaner. Men då jag skulle låna en bok att lyssna på medan jag jobbar valde jag trots allt att ge den en chans.

Det ångrade jag ganska snabbt. Den var extremt tråkig och ointressant. Det hände liksom ingenting och det som hade kunnat skapa lite spänning, t ex journalisten som fattar misstankar om historien med barnhemmet, rinner liksom bara ut i sanden. Det känns inte som att romanen egentligen handlar om något, eller kanske som att den handlar om allt möjligt. Romanen har alldeles för många personer och de är alla totalt intetsägande och ointressanta att läsa om.

Jag kan faktiskt inte komma på något positivt att säga om den här romanen och jag kan inte för mitt liv förstå hur den har kunnat få så lysande recensioner. Vid närmare eftertanke finns det något positivt att säga om Den ryske vännen- den tog slut.

måndag, februari 14, 2011

I morgon när kriget kom

Jag har länge, ända sedan jag läste engelska och först hörde talas om den, velat läsa ungdomsromanen I morgon när kriget kom av John Marsden. Så när jag hittade den som talbok på biblioteket tvekade jag inte. Den kändes helt perfekt att lyssna på medan jag jobbar och det var den också.

Den handlar om ungdomarna Ellie, Corrie, Kevin, Lee, Fiona, Robin och Homer som ger sig ut på en campingtur i den australiska vildmarken och när de kommer tillbaka upptäcker de att landet blivit invaderat. Soldater håller deras föräldrar och de flesta andra i staden fångna och ungdomarna ger sig ut i bushen igen för att undkomma att bli tillfångatagna de också.

Detta är en väldigt spännande ungdomsroman, med sympatiska karaktärer och en trovärdig handling. Främst tycker jag att författaren har lyckats med att levandegöra karaktärerna, men miljöbeskrivningarna är också mycket bra. Den här romanen är den första delen i en serie på sju böcker och jag är definitivt sugen på att läsa även de andra böckerna i serien för att få veta hur det ska gå för ungdomarna.