For Mike

Ungdomsromanen For Mike av Shelley Sykes handlar om Jeff, vars bästa vän Mike har varit försvunnen i tre veckor. Jeff börjar då drömma mycket verkliga drömmar där han möter Mike, som försöker be Jeff om hjälp. Jeff vågar inte berätta för någon om sina drömmar, förutom för sin barndomsvän Berry. Hon försöker hjälpa Jeff att tolka drömmarna och ta reda på vad som har hänt Mike.

Detta var en vädligt spännande ungdomsroman som gick väldigt fort och lätt att läsa. Det händer ständig nya saker som för handlingen framåt och man vill verkligen veta vad som har hänt Mike. Språket var enkelt, kapitlen korta och den är relativt lättläst, vilket talar för att den skulle gå bra att använda i skolan. Den är också tilltalande för både pojkar och flickor, tror jag.

Det enda som jag egentligen har emot romanen är den religiösa präktigheten. Jeff är visserligen inte religiös, i alla fall inte i början av romanen, men han är ganska präktig ändå. Men religiositeten i Mikes hem, där Jeff vistas en del för att vara ersättande storebror för Mikes syskon, är på gränsen till äcklig. Eftersom romanen är amerikansk är det inte förvånande, eftersom folk i allmänhet är mer religiösa där, men det känns lite främmande för en svensk, och dessutom ateist, som jag.

Jag tyckte dock att på det stora hela var detta en väldigt bra roman och jag är inte främmande för tanken att använda den i mitt framtida yrke.

The present takers

The present takers av Aidan Chambers är en engelsk ungdomsroman. Jag valde att läsa den på grund av att jag behöver läsa en del engelska ungdomsromaner för en uppgift i engelska på universitetet.

The present takers handlar om Lucy Hall, som i skolan blir trakasserad av klasskamraten Melanie och hennes två vänner. De retar och hotar henne för att få presenter och pengar. Och det är inte bara Lucy de har gett sig på heller. Lucy vågar inte säga något till sina föräldrar eller till läraren. Hon finner dock en oväntad vän i den ovårdade Angus och tillsammans kommer de på en plan för att få Melanie och hennes vänner att sluta upp med mobbingen.

Eftersom denna bok egentligen vänder sig till yngre ungdomar, ca 10-13 år, än jag kommer att arbeta med i framtiden så har jag valt att inte använda den till någon skoluppgift och jag kommer knappast att använda den i skolan heller. Den var dock väldigt lättläst, förmodligen just för att den vänder sig till lite yngre ungdomar. Det var dock en del medvetna stavfel, som gav karaktär åt romanen, men som kanske gör den svårläst för någon som inte är så van att läsa på engelska.

Romanen var ganska kort och handlingen gjorde att man hela tiden ville fortsätta att läsa för att få veta hur det skulle gå för Lucy och Angus och hur de skulle få Melanie att sluta mobba. Jag har tidigare läst en del andra ungdomsromaner av Aidan Chambers, t ex Dansa på min grav och Tullbron och jag gillar hans sätt att skriva. Jag tyckte inte att denna bok var i klass med de andra jag har läst, men dock läsvärd om man är i de yngre tonåren.

Kärlek @ första träffen

Jane Moore har skrivit Kärlek @ första träffen, som är en romantisk komedi. Den handlar om Jessica, som är 34 år gammal och singel. På sin födelsedag får hon en internet date i present av en av sina vänner. Den första dejten är totalt misslyckad, men hon fortsätter ändå att gå ut med män hon fått kontakt med via kontaktförmedlingen på Internet i hopp om att träffa den rätte. Men när något vänder upp och ner på hennes liv inser hon att det finns andra värden i livet än de hon tidigare letat efter.

Som de flesta böcker i den här stilen är också den här ganska förutsägbar. Karaktärerna är rätt stereotypa och jag tyckte nog också att det var en aning för många karaktärer i denna. Det räcker med en kvinnlig bästa vän, en ovän och en bögkompis (även om jag skulle tycka att det vore skönt med en sådan här roman utan den obligatoriska bögkompisen). Jag tycker dock att Jane Moore skriver bättre än de flesta andra författare i denna genre, t ex Jane Greene som jag nyligen läste en bok av. Handlingen var lite annorlunda, även om den som sagt var förutsägbar, och det tyckte jag var lite uppfriskande.

Eftersom språket var enkelt, utan att vara för enkelt och handlingen förutsägbar, utan att vara för förutsägbar tyckte jag att denna bok erbjöd bra avkoppling. Den var både allvarlig och humoristisk. Jag har tidigare läst Mina ex av samma författare och även den upplevde jag vara över genomsnittet när det gäller den här typen av litteratur, så det är mycket troligt att jag kommer att läsa även annat av denna författare i framtiden.

The Great Gatsby

The Great Gatsby av F.Scott Fitzgerald hör till klassikerna. Eftersom många av de böcker som räknas till klassikerna är rätt tråkiga (det är väl knappt att man vågar säga/skriva det, men jag avskyr Jane Austens böcker). Därför hade jag inte särskilt höga förväntningar på The Great Gatsby, vilket gjorde att jag blev glatt överraskad. Den fångade mitt intresse redan från början och var bra ända till slutet.

Den handlar om Nick Carraway, som efter kriget flyttar till New York för att försöka göra sig en framtid som fondmäklare. Han hyr ett hus i det lilla kustsamhället West Egg, granne med Jay Gatsby, en förmögen, ensamstående ung man som ofta håller storslagna fester i sin trädgård under de varma sommarkvällarna. Gatsbys bakgrund är mystisk och gissningarna många. Nick blir bjuden till Gatsbys fester och snart börjar en djup vänskap uppstår mellan dem. Nick får veta vem den store Gatsby är och varför han valt att slå sig ner just i West Egg.

Mystiken som omger Gatsby är det som får en att vilja läsa vidare; man vill helt enkelt veta vem han är. När man får veta mer om honom och om hans anledning till att slå sig ner i West Egg och bli vän med Nick vill man veta hur det kommer att gå. Även när man mot slutet får en föraning om hur det kommer att gå genom att författaren skriver "So we drove on towards death through the cooling twilight" drivs man vidare i läsningen genom att man undrar vems död det gäller.

Det händer alltså ganska mycket på ganska få sidor, eftersom detta är en relativt kort roman. Jag valde att läsa den på engelska mest av en slump, men jag att glad att jag gjorde det. De flesta böcker gör sig naturligtvis bäst på originalspråket. Jag upplevde att den här romanen fångade tidsandan, tiden just efter andra världskriget, väldigt bra. Jag kan verkligen rekommendera den här romanen.

Den andra kvinnan

Titeln på den här chic lit-romanen av Jane Green antyder att den handlar om någons älskarinna, men det gör den inte. Det är i stället svärmor som avses med Den andra kvinnan. Den handlar om Ellie, som ska gifta sig med Dan. Först tycker hon att det är trevligt med hans stora och kärleksfulla familj eftersom hon själv inte har någon familj. Men snart visar det sig att Dans mamma är väldigt dominerande. Hon dyker upp när som helst och var som helst, och hon tar över bröllopsplanerna helt. Och det är bara början- när Ellie och Dan berättar att de dessutom väntar barn inser Ellie att hon bara sett en bråkdel av vad hennes svärmor kan ta sig till.

Jag hade inte särskilt höga förväntningar på den här romanen, trots att jag läst andra böcker av Jane Green som jag tyckt rätt bra om. Dels berodde det nog på att jag nyss läst en roman i samma genre som jag inte tyckte var särskilt bra och dels på att jag inte egentligen var upplagd för att läsa en sån här roman (men hade inget annat att läsa). Men den översteg i alla fall mina låga förväntningar och visade sig vara ganska bra. Jag kom i alla fall in snabbt i handlingen och kände ett visst engagemang i huvudpersonernas liv. Även om jag inte helt kunde identifiera mig med Ellie så kände jag i alla fall igen en del av handlingen från andras liv. Det jag tycker var lite trist med romanen var att den var ganska ensidig; det handlade mest om Ellie och hennes tankar och inte så mycket om Dans.

Det mest irriterande med romanen var dock att den var skriven i presens, men med en massa inslag av förfluten tid. På vissa ställen användes också fel tempus, men om det är författaren eller översättaren som har gjort fel är förstås svårt att säga. Även om det dock inte alltid var felaktiga byten av tempus så tyckte jag i alla fall att det var irriterande och störande.

Byt liv med mig

Detta är en så kallad feel good-roman av Adele Parks. Den handlar om systrarna Eliza och Martha Evergreen. Men de är inte särskilt lika varandra. Martha lever det perfekta livet med sin man och två underbara barn i ett fint bostadsområde. Eliza bor i en liten etta tillsammans med sin pojkvän, som är musiker. Eliza avundas sin systers liv och gör slut med sin pojkvän för att hitta en lämpligare kandidat för äktenskap. Hon flyttar in till sin syster för att få del av deras familjegemenskap. Men Martha har just fått veta att hennes man tänker lämna henne. De båda systrarna går ut och träffar män, men nu är rollerna ombytta. Martha har ett fritt förhållanden med en snygg och sexig man, medan Eliza letar efter en respektabel äkta man. Men ingenting förändras egentligen bara för att de byter roller.

Jag tycker ärligt talat att denna bok var en besvikelse. Jag hade förstås inte väntat mig någon stor litterär upplevelse, men väl en stunds underhållning. Men i själva verket var den ganska tråkig. Jag hade läst nästan halva boken innan jag kände att jag kom in i den och kunde engagera mig något i huvudpersonernas liv. Men inte ens då var deras liv särskilt spännande. Den var dessutom mycket förutsägbar, till och med mer förutsägbar än vad andra böcker i den här genren brukar vara. Det är med andra ord inte sannolikt att jag kommer att läsa fler böcker av denna författare.