This Charming Man

This Charming Man av Marian Keyes köpte Jonas till mig när han var i USA, men det är först nu jag har kommit mig för att läsa den. Jag har läst och tyckt om alla Keyes tidigare romaner (Vattenmelonen, En oväntad semester, När Lucy Sullivan gifte sig, Sista chansen, Sushi för nybörjare, Änglar, Å andra sidan och Anybody out there?), så jag hade ganska höga förväntningar på den här.

Den här romanen har tre huvudpersoner som alla har kopplingar till samma man, politikern Paddy de Courcy. Lola är flickvännen som chockas av nyheten att Paddy ska gifta sig med en annan kvinna. För att komma över det åker hon ut på landet och där lär hon känna lokalbefolkningen och blir också värd för transvetitträffar på fredagkvällarna. Grace är journalist och kände Paddy som ung, då han var tillsammans med hennes tvillingsyster Marnie. Marnie är gift och har två barn, men har också alkoholproblem, vilket hon vägrar att erkänna.

Det tog lite tid innan jag kom in i den här romanen, men när jag väl gjort det var den riktigt bra. Jag är ingen älskare av chic-lit, men Marian Keyes böcker har jag tyckt om i alla fall. Något av det jag gillar med Marian Keyes är att hon faktiskt utvecklas som författare. Istället för att bara skriva samma roman om och om igen (som så många andra inom samma genre) vågar hon gå vidare och ta upp nya ämnen. I den här romanen tar hon bl a upp alkoholism och kvinnomisshandel och det gör att den får lite mera djup än de flesta andra romaner i samma genre, samtidigt som den förstås också innehåller en del humor och romantik.

Marian Keyes väljer att skriva om de tre olika kvinnorna på olika sätt. Graces avsnitt är skrivna i jagform, medan Marnies är skrivna i trede person och Lolas är skrivna som någon sorts dagboksanteckningar. Jag tycker att det är en bra idé att skriva på olika sätt för varje person, för det gör det lättare för läsaren att hänga med. Dock gillade jag verkligen inte anteckningsformen hon valt att använda i Lolas avsnitt, eftersom hon då inte skriver med fullständiga meningar. Det är inte svårt att förstå, men det stör mig ändå.

Jag tycker inte heller att hon lyckas helt med att ha flera huvudpersoner. Enligt omslaget handlar romanen om fyra kvinnor och den fjärde är då Alicia, kvinnan som gifter sig med Paddy de Courcy. I två avsnitt på sammanlagt ca 20 sidor i hela romanen på drygt 550 sidor, ett i början och ett i slutet, handlar om Alicia, men jag tycker inte att det är tillräckligt för att se henne som en av huvudpersonerna. Därför tycker jag också att det var rätt onödigt att ens ta med henne. Det som berättas i hennes avsnitt kunde någon annan ha berättat istället. Det känns också som att Lola och Grace är viktigare karaktärer i romanen är Marnie. Avsnitten om Marnie och hennes alkoholproblem är dock väldigt intressanta, men känns lite som ännu en handling i handlingen.

Jag gillade den här romanen och på slutet var det svårt att lägga den ifrån sig eftersom man ville veta hur det skulle gå (även om man förstås i stora drag vet hur de kommer att sluta). Dock tycker jag att Keyes kunde ha kortat ner den här romanen lite grann. Den är absolut inte långtråkig, men historien skulle ha kunnat berättas på ett mer kortfattat sätt.