Snow Falling on Cedars

Jag har inte läst så mycket på ett tag, men nu har jag läst Snow Falling on Cedars av David Guterson. Den utstpelar sig på ön San Piedro i Puget Sound. Året är 1954 och en japansk-amerikansk fiskare. Kabuo Miyamoto, står åtalad för mord på en annan fiskare. Ishmael Chambers, en enarmad krigsveteran är journalist och bevakar rättegången. Den åtaldes hustru Hatsue är hans aldrig glömda ungdomskärlek. Det lilla samhället måste under rättgången komma tillrätta med det förflutna, kultur och kärlek.

Jag började faktiskt läsa den här romanen för ca 5 år sedan, men då hade jag inte tid att läsa ut den p g a skolarbete. Men jag har alltid haft intentionen att någon gång läsa den. Jag har också läst Skogsmadonnan av samma författare och eftersom jag gillade den blev jag ännu mer säker på att jag vllle läsa den här romanen. Jag tyckte dock inte att den var riktigt lika bra som Skogsmadonnan, eftersom den här romanen bitvis var lite seg. Det som gjorde att den blev seg var att beskrivningarna och tillbakablickarna många gånger blir lite för detaljerade och ingående, speciellt när det gäller personer och detaljer som egentligen inte är särskilt viktiga. Som exempel kan nämnas ingående beskrivningar av försvarsadvokatens prostataproblem. Men David Guterson skriver i alla fall väldigt bra, vilket kanske märks ännu tydligare när man läser på originalspråk.

Jag har hört den här romanen beskrivas som en deckare, men det tycker jag inte riktigt att det är. Det är mer av en skildring av människor och den tar upp teman som kärlek, rättvisa, gemenskap, rasism och samvete. Eftersom den här romanen utstpelar sig 1954 tyckte jag också att den var intressant ur en historiskt synvinkel. Allt som händer är i skuggan av andra världskriget, kriget mot Japan och bombningen av Pearl Harbor. Det är sånt som jag har läst om flera gånger, men inte med den här vinklingen. På ön San Piedro finns många japaner som kommit till Amerika för att skapa sig ett liv och de är en stor del av samhället. Efter Pearl Harbor börjar de ses som fiender och spioner och slutligen tvingas också alla japaner i USA att leva i koncentrationsläger. Det tyckte jag var intressant, eftersom man oftast läser om bara ena sidans syn (oftast amerikanernas) på händelserna.

Även om den här romanen bitvis var lite seg och inte alltid lyckades hålla mitt intresse vid liv så var den absolut inte dålig. När jag läste den tänkte jag att den skulle göra sig väldigt bra som film tack vare sitt upplägg, där centrum är rättegången är i nutid men historien berättas mestadels i tillbakablickar. Jag vet också att Snow Falling on Cedars har filmatiserats, men jag har inte sett den. Jag vet inte om filmatiseringen är bra (bara för att romanen är bra grundmaterial är det ju inte säkert att filmskaparna tar till vara på det), men jag kommer nog att se filmen också någon gång.

Invasion!

Invasion! är en samling av texter, pjäser och noveller av Jonas Hassen Khemiri. Jag har läst Khemiris två romaner, Ett öga rött och Montecore- en unik tiger och jag gillade dem mycket. Framför allt är det hans språk jag gillar och den här textsamlingen gör mig inte besviken på den punkten. Här ger han ännu fler prov på sin språkliga skicklighet, bl a genom att skriva på "vanlig" svenska. Båda hans romaner är skrivna på "invandrarsvenska", även om de också visar prov på en helt korrekt svenska.

Jag gillar också hans sätt att leka med ord och att uppfinna nya ord. I en av texterna i den här samlingen fastnade jag framför allt för formuleringen med vesslande steg. Trots att jag aldrig hört ordet vesslande så kan jag tydligt föreställa mig vad det är.

Den här samlingen innehåller olika texter som Jonas Hassen Khemiri skrivit under åren 2003-2007. Den inleds med åtta noveller och även om de alla är bra fastnade jag särskilt för några av dem. En av dem var Vanya vet, som handlar om en parkleksarbetare som berättar historier om de äventyr han varit med om i sitt liv, där han bl a legat med Whitney Houston och varit konsertansvarig för Elton John. En annan favorit var Black Eyed Einar, som handlar om minnen av en barndomskamrat. Jag tyckte också mycket om Spöket Milton, som handlar om en utstött person.

Samlingen innehåller också två pjäser, Invasion! och Fem gånger Gud. Av dessa två tyckte jag bättre om Fem gånger Gud, men ärligt talat tyckte jag inte att någon av pjäserna är av samma klass som hans noveller, kåserier eller romaner. Jag tycker att hans pjäser blir lite för röriga, vilket gör att allt det tankvärda och insiktsfulla inte kommer fram riktigt.

Det gör det däremot i de kåserier som också finns med i den här boken. Jag gillade Heathrow vs Hanin, där han jämför flygplatser med krigszoner. Den innehåller mycket som är tankvärt och det är förstås därför som jag gillar den. Jag gillade också Tidsmaskiniska ord, som handlar om hur vissa ord kan få minnen att vakna till liv. Den gillade jag mest för igenkännandet, för visst är det så att vissa ord kan förflytta en tillbaka till en annan tid. Jag tyckte också om Flashbazzazz, där han berättar lite om hur det är att vara författare.

Jonas Hassen Khemiri uppmärksammar också saker som får en att börja tänka, t ex i novellen Nationaltång där en forskare berättar "sanningen" om svenskar Han skriver bl a om att svenskar är fixerade vid vädret och tycker om naturen så mycket att vi till och med tar namn från naturenm, vilket väl kan vara sant. Detta blandas dock med påståenden som att dom ser fan likadana ut, allihop och att ... i samband med sin förstfödda sons konfirmation ta med denne på jakt, döda ett av djuren och laga till en soppa på djurets tunga. Djuret i fråga är nationaldjuret, som omväxlande sägs vara dovhjort, isbjörn, älg, kossa och runkuggla.

Det som jag gillar med Jonas Hassen Khemiri är som sagt hans lek med språket och att han får mig att tänka, men jag gillar också att det finns en hel del humor i allt han skriver. Den här textsamlingen var lite ojämn, men som helhet ändå väldigt bra. Helt klart läsvärd.

Lätt byte

Lätt byte är den nionde boken i Janet Evanovich serie om prisjägaren Stephanie Plum. I den här boken är Stephanies uppdrag att hitta datanörden Samuel Singh. Ett tips på att han befinner sig i Las Vegas får Stephanie, Lula och Connie att åka dit. Stephanie blir också förföljd av en sinnesjuk mördare som leker mordlekar med henne, vilket får Morelli och Ranger att turas om att agera hennes livvakt.

Den här boken är precis likadan som de övriga böckerna i serien (Lovligt byte, Jagat byte, Nedlagt byte, Fångat byte, Delat byte, Hett byte, Farligt byte, Svårfångat byte) i stil och form. Men det finns en liten skillnad och det är att jag räknade ut vem den galna mördaren som förföljer Stephanie var redan efter ungefär halva boken. När jag har läst de tidigare har jag faktiskt inte räknat ut hur saker och ting hänger ihop innan slutet, men den här var alldeles för enkel.

Eftersom det inte finns mycket att skriva om den här boken som jag inte redan skrivit förut så avslutar jag med ett citat som jag fann ganska roande:
'Det här är världens bästa bantning, alltså. Jag får käka sånt som jag inte fått käka på flera år.' 'Vad då, till exempel?' 'Bacon.' 'Du äter väl bacon för jämnan?' 'Ja, men jag får dåligt samvete av det. Och det är det dåliga samvetet man går upp i vikt av.'

Svårfångat byte

I den åttonde boken i Janet Evanovich serie om prisjägaren Stephanie Plum, Svårfångat byte, får Stephanie i uppdrag att hitta en mor och hennes dotter som är försvunna. Men det finns också andra som vill ha tag på dem och Stephanie utsätts för diverse otrevligheter, som ormar i lägenheten, spindlar i bilen och ett lik i soffan. På det privata planet är hon på från i sitt till- och frånförhållande med Joe Morelli. Uppdragat tvingar henne att söka hjälp av Ranger och hans pris är en natt med Stephanie.

Den här boken skiljer sig inte från de övriga i serien: Stephanie klantar sig när det gäller att ta fast dem som underlåtit att inställa sig till domstolen, hennes bilar blir sprängda i luften, elpistolen funkar bara på henne själv, hennes mormor kläcker ur sig oväntade kommentarer, hon får lära känna nya udda människor o s v. På något vis är det nog charmen med de här böckerna, men när man läst dem i så snabbt följd som jag har gjort börjar de faktiskt ändå kännas lite enformiga.

Farligt byte

Farligt byte är den sjunde boken i serien om prisjägaren Stephanie Plum av Janet Evanovich. Stephanies har för vana att misslyckas med att fånga de mest lättfångade skurkar och klampa rakt in i mord som hon sedan tvingas lösa. Så blir det också när hon får i uppdrag att hämta in Eddie DeChooch, en över 70 år gammal, alkoholiserad, impotent och i princip både döv och blind. Gång efter gång lyckas han komma undan, men Stephanie jagar oförtrutet vidare. Speciellt när hennes mormor blir kidnappad och hennes "vänner" Dougie och Mångubben försvinner spårlöst.

Stephanies kärleksliv är fortfarande krångligt. Joe Morelli är oemotståndlig och bra i sängen, men hon är inte helt säker på att hon vill gifta sig med honom. Men deras familjer är eld och lågor över bröllopet och bokar både festlokal och klänning innan hon vet ordet av. Samtidigt är hon väldigt attraherad av den mystiske och sexige Ranger, vars planer för henne definitivt har med sex att göra.

Böckerna i serien om Stephanie Plum är fristående, men de två senaste böckerna har känts lite mindre fristående än de tidigare, eftersom händelser i den tidigare boken får sin förklaring i den andra och samma personer, som Dougie och Mångubbben återkommer. Fast jag tycker nog inte egentligen att böckerna är helt fristående. Visserligen löser hon ett fall i varje bok, vilket väl är det som gör att de räknas som fristående, men på det personliga planet så har ju böckerna en inbördes ordning. Det går förstås att läsa dem i oordning ändå, men jag är i alla fall glad att jag läst dem i rätt ordning.

Hett byte

Hett byte är bok nummer sex i Janet Evanovich serie om prisjägaren Stephanie Plum. I den här boken har Stephanie i uppdrag att hitta Ranger, prisjägare och en av Trentons sexigaste män. Söker efter Ranger gör också Stephanies ärkefiende Joyce Bernhart. En annan av Trentons sexigaste män, Joe Morelli, söker också efter Ranger. Morelli är Stephanies älskare till och från, men det blir svårare för honom att besöka Stephanie eftersom hennes mormor flyttat in hos henne. Mormor Mazur snarkningar kan ta kål på de hetaste känslor. Som vanligt får Stephanie lära känna en hel del udda personer och nu får hon också hunden Bob på halsen.

Den här boken skiljer sig inte från de övriga böckerna i serien så det finns egentligen inte så mycket att skriva om den som jag inte redan har skrivit. Men jag gillar att Stephanie fått en hund; det är något som jag saknat i de övriga böckerna. Hennes relation till hamstern Rex har tytt på att hon är en person som skulle passa att ha en hund och det känns alltid som att en hund livar upp boken lite grann (vilket kanske behövs, för nu när jag har läst de här böckerna i ganska snabb följd börjar de kännas lite enformiga (vilket dock inte kommer att hindra mig från att fortsätta att läsa dem eftersom det är lättsmält sommarläsning jag vill ha just nu).

Delat byte

Man behöver inte vara ett geni för att förstå att Delat byte är en bok i serien om prisjägaren Stephanie Plum av Janet Evanovich. Närmare bestämt nummer fem i ordningen. Jag har inte tidigare skrivit om titlarna, men jag tycker verkigen att titlarna är urfåniga. Alla böcker i serien heter nämligen något med "byte", vilket gör det väldigt svårt att hålla isär de olika böckerna. Så skulle det kanske inte ha varit om titlarna på något vis hade speglat handlingeni romanen, men det gör den inte. Det verkar inte heller som att titlen är särskilt viktig, eftersom den på de nyare pocketupplagorna knappt ens syns. De engelska titlarna säger i och för sig inte heller särskilt mycket om handlingen, men avslöjar i alla fall ordningsföljden på dem (One For the Money, Two For the Dough, Three to Get Deadly, Four to Score och High Five).

Den här gången är det inte mycket som händer på prisjägarfronten, så Stephanie tar på sig uppdraget att hitta en släkting som är försvunnen. Farbror Fred är en snåljåp som inte egentligen saknar, men familjeäran kräver ändå att Stephanie ska hålla ögonen öppna. Det visar sig att omständigheterna kring farbror Freds försvinnande inte är helt enkla. På kärleksfronten är Stephanie förvirrad. Hon är fortfarande attraherad av polisen Joe Morelli, men finner sig även attraherad av prisjägarnas mästare Ranger.

Stilen i den här boken är lika ytlig och raljerande och den är lika lättläst som de övriga böckerna i serien: Lovligt byte, Jagat byte, Nedlagt byte och Fångat byte.

Hatet

I Hatet berättar Anders Nyqvist om sin barndom med en alkoholiserad far. När Anders och hans bror Håkan är små kan pappan hålla drickandet under kontroll, men han börjar dricka mer och mer och han äter också narkotikaklassade tabletter. Utåt sett märks dock ingenting; pappan är arbetaren som lyckas utbildada sig till ingenjör, är politiskt engagerad och och en fin familjefar. Men verkligheten är en annan. Han misshandlar och våldtar Anders mamma och genom att familjen aldrig vet när nästa utbrott ska komma är de alltid på helspänn. Anders har alltid en packad väska stående under sängen och han har undersökt alla flyktvägar ut ur huset redan som liten pojke. Med både Anders, hatet och lusten att slå tillbaka växer med åren.

Det här är naturligtvis en hemsk berättelse och det är ingen tvekan om att den är självbiografisk. Dock ska man inte tro att allt i den är sanningen, bara för att det är Anders egen historia. Exempelvis har jag väldigt svårt att tro på att han minns hur bra han hade det med sin far när han var två år. Men så är det alltid när man skriver en bok- man måste inte hålla sig absolut till sanningen; ibland är det viktigare att berättelsen blir bra och att man får sagt det man vill berätta.

Det här är inget litterärt mästerverk för Anders Nyqvist skriver inte särskilt bra (fast inte heller särskilt dåligt). Det gör ingenting, för den här boken är inte skriven för att bli en stor roman. Jag får uppfattningen att Anders Nyqvist har skrivit den för sin egen skull, för att bearbeta sin barndom. Dessutom tycker jag att boken är viktig genom att den belyser ett vanligt problem i samhället. Boken är väldigt lättläst och så intressant att man hela tiden vill läsa vidare. Dock inte så mycket för att få veta hur det går, för man får veta att pappan dör redan på andra sidan i boken.

Jag tyckte om den här boken, just för att innehållet är viktigare än formen. Den kändes väldigt trovärdig, vilket i och för sig är ganska självklart. Jag tror också att igenkännandet är något som gör att läsarna tycker om den här boken. Mycket av det Anders Nyqvist skriver om känner jag igen från vad kompisar med missbrukande förärldrar har berättat för mig. Jag är säker på att många med missbrukande anhöriga kommer att känna igen sig i den här romanen.

Själv har jag inga sådana erfarenheter, men jag känner igen mig i tidsskildringen. Boken utspelar sig på 70- och 80-talen och det märks väldigt tydligt, men inte på ett sätt så att saker typiska för dessa årtionden nämns och beskrivs på ett övertydligt sätt (som t ex i Torbjörn Flygts Undderdog). Att det är 70-tal och 80-tal märks bara genom små detaljer. Jag gillar också bokens framsida, som verkligen passar innehållet. Bilden föreställer ett typiskt 70-talssovrum och det är också i sovrummet som pappan tillbringar största delen av sin tid när han har sina fylleperioder.

Jag tycker att Hatet var läsvärd och intressant. Den påminner en del om Svinalängorna av Susanna Alakoski. Båda böckerna handlar om barn som växer upp på 70-talet med en alkoholiserad pappa, men med den skillnaden att det fanns lite humor i Svinalängorna och att Alakoski är lite mer förlåtande än vad Nyqvist är. Jag tror att det är viktigt att det skrivs böcker om de problem som finns i samhället och att de skrivs att personer som upplevt det är ännu bättre. Hatet är en hemsk bok, men den behövs.

Fångat byte

Den fjärde boken i Janet Evanovich serie om prisjägaren Stephanie Plum heter Fångat byte. I den här boken får Stephanie i uppdrag att hitta Maxine Nowicki som slagit ner sin pojkvän och stulit hans bil. Under sökandet efter Maxine lär hon känna den två meter långe transvestiten Sally Sweet. Stephanies lägenhet blir utbränd efter att någons svartsjuk person kastat in en brandbomb och därför flyttar hon tillfälligt in hos Joe Morelli.

Precis som de övriga böckerna i serien är det här lättsam och humoristisk underhållning. Den här boken påminner lite mer om en Harlekinroman än vad de andra har gjort. I tidigare böcker har ingenting hänt mellan Stephanie och Joe Morelli och jag trodde att författaren bara skulle antyda sexscenerna. Därför är jag faktiskt lite imponerad över att hon inte gör det, utan skildrar det lika frispråkigt som hon gör allt annat.

Den här boken skiljer sig inte nämnvärt från de andra i serien och minnet av de tidigare börjar redan blekna lite grann. Böckerna är ju i och för sig fristående så det gör inte så mycket att man inte kommer ihåg de tidigare och dessutom berättar författaren vad som hänt tidigare ifall det har någon betydelse. Det här är inte särskilt bra litteratur, men är ändå på något sätt beroendeframkallande, så jag kommer alldeles säkert att läsa fler böcker om Stephanie Plum.