måndag, juli 07, 2008

Flicka med pärlörhänge

Flicka med pärlörhänge är Tracy Chevaliers andra roman och den handlar om Griet som år 1664 blir tvungen att bli tjänsteflicka för att hjälpa till med familjens försörjning då pappan blivit blind. Hon hamnar då hos familjen Vermeer och fadern i huset är berömd konstnär. En av hennes uppgifter i huset är att städa hans ateljé utan att flytta på saker och ting. Med tiden får hon också börja hjälpa honom att tillreda färger och slutligen får hon också stå modell för en tavla. Hustrun Catharina tycker inte om den roll som Griet får och det leder till problem.

Jag har sett filmen som bygger på den här boken, men eftersom jag knappt kommer ihåg den tror jag inte att jag tyckte att den var speciellt bra, men inte heller speciellt dålig. Jag har på sistone läst två andra romaner att Tracy Chevalier, Den blå färgen och Damen med enhörningen och jag gillade dem. Därför bestämde jag mig för att läsa mer av henne.

Jag gillade den här romanen också och även om jag knappt kommer ihåg filmen så tycker jag att boken är bättre än filmen. Språket är inte särskilt märkvärdigt (ibland rent felaktigt, med fel ordföljd, men det är säkert översättarens fel), men det är enkelt och lättläst.

Precis som Chevaliers tidigare böcker bygger den här romanen på en tavla, i det här fallet Flicka med turban av Johannes Vermeer. Jag tycker väldigt mycket om idén med att använda konst som inspiration och jag tycker också att Chevalier lyckas ganska bra med att fantisera ihop en relativt trovärdig historia om tavlan.

Jag fastnade för romanen redan efter ett par sidor och trots att jag sett filmen och mindes mer och mer av den efterhand jag läste så hade jag hela tiden lust att läsa vidare. Det var intressant att läsa om hur folk hade det i 1600-talets Holland, speciellt skillnaderna mellan protestanter och katoliker: Men jag tycker också att romanen är lite väl ytlig och jag hade inte haft något emot om författaren gått lite mer på djupet, både när det gäller beskrivningar av miljön och karaktärerna. Karaktärerna är nämligen ganska stereotypa och intetsägande.

Att läsa den här romanen var mycket trevlig underhållning, men precis som med filmen så har den nog inte gjort några bestående intryck. Förmodligen kommer jag att glömma den ganska snart. Men jag kommer att fortsätta att läsa Chevaliers romaner, just för underhållningens skull.

Inga kommentarer: