Martha

Ända sedan Doris Lessing fick Nobelpriset förra året har jag funderat på att läsa någonting av henne, men det har inte blivit av förrän nu. Nu har jag läst Martha, som tydligen är den första boken i en serie på fem böcker som kallas Våldets barn.

I denna första del får vi lära känna en ung Martha Quest som bor på en farm i södra Rhodesia. Hon tycker om att läsa och trivs inte riktigt hemma med sina föräldrar. Hon flyttar därför till staden för att arbeta som sekreterare. Men det är inte arbetet som upptar det mesta av hennes tid, utan fester där hon flirtar med unga män. Hon får också upp ögonen för politiken och intresserar sig för vad som händer i Europa, där Adolf Hitler just fått makten och hon intresserar sig också för kaffrernas situation i hemlandet.

Jag gillade den här romanen för att den ger lite grann att tänka på. Det är förstås oundvikligt att en roman om en flicka från engelsk familj i Rhodesia ger en del tankar om kolonialiseringen. Själv tycker jag att en del tankar som de vita kolonisatörerna har är hemska, t ex att de tycker att de gör någonting bra för ursprungsbefolkningen och att de tror att dessa är glada för att de är där. Det är också hemskt att läsa om hur de behandlar sina svarta tjänare.

Det är också intressant att läsa om de historiska händelser som är så välbekanta för oss i Europa ur ett annat perspektiv. Dock tror jag att det kommer att märkas mer i följande romaner.

Romanen är mycket välskriven och jag gillade språket i den. Dock tycker jag att det ibland blir väl detaljerad och det gör att den bitvis också blir lite seg att läsa. I början hade jag också lite svårt för karaktären Martha eftersom hon bara drev omkring och mest bara läste sånt som inte utmanade hennes tänkande. Jag tyckte heller inte att det var särskilt intressant att läsa om Marthas flirtande med de unga lejonen på diverse olika fester; det var bara ytligt och ointressant i längden. Men ju mer vuxen Martha blir, desto mer gillade jag henne.

Förhoppningsvis kommer Martha att fotsätta att utvecklas i de återstående fyra romanerna, för jag blev i alla fall tillräckligt engagerad av den här för att vilja läsa även de andra romanerna i serien.