A Week In December

A Week In December av Sebastian Faulks handlar, som titeln antyder, om en vecka i december. Man får följa ett antal personer, t ex en tunnelbaneförare på Circle Line, en polsk fotbollsspelare som just kommit till London, en affärsman som är på väg att göra sitt livs största affär, en ung advokat med för lite jobb, en student som är besatt av Islam, en pojke som är besatt av att röka på och titta på reality-TV, en framgångsrik chutney- och picklesfabrikör, som får en utmärkelse av drottningen och en fuskande bokkritiker. Deras liv korsas och påverkas av varandra och de måste alla, var för sig, konfrontera den värld de lever i.

I början hade jag väldigt svårt att komma in i den här romanen. Det var lite för många personer och lite för lite mening i deras dagliga liv. Fast vissa personers liv hade jag lättare för att intressera mig för, t ex tunnelbaneföraren Jenni, som när hon inte jobbar läser böcker, spelar dataspel och som bor tillsammans med sin lillebror. Affärsmannen John Veals hade jag däremot mycket svårt att engagera mig i och förstod knappt nåt av de stora affärer han pysslade med (inte p g a språket, utan helt enkelt för att affärer helt enkelt inte intresserar mig).

Men när jag väl hade kommit en bit in i romanen så blev den faktiskt riktigt bra. I baksidestexten står att romanen är Sweeping, satirical, Dickensian in scope/.../ och den påminner faktiskt om en modern Dickens. Humoristisk och satirisk är den också, även om ganska mycket av satiren går förlorad eftersom i alla fall jag inte känner till tillräckligt mycket om det engelska samhället för att förstå vem karaktärerna är baserade på.

Författaren har helt klart gjort väldigt bra research inför den här romanen, utan att den blir överflödig med information som det ibland blir när författare har gjort omfattande research. Det mesta kändes autentiskt och relevant. Jag gillade den här romanen, även om det var lite för många karaktärer och alla inte kändes helt verklighetstrogna. Men den hade intressanta tankar och observationer om det brittiska samhället (som i många fall är lika relevant i det svenska samhället). 

Bland annat får det engelska skolsystemet en känga (och det känns ganska relevant även för det svenska): Although the ppils regularly came near the top of te national leauge of exam results, most taking home a full house of A-stars and As, they had little idea of spelling or grammar, and neither had their teachers./.../ The headmaster called a meeting of the staff, who shrugged. It wasn't their fault. Most of them had been educated by teachers who believed that spelling at bes was a 'fetish' and, more probably, just a way of trying to keep poor children out of university.

Romanen tar naturligtvis också upp en del intressanta tankar om religion.'Up to a point', said Hassan 'I don't agree with the political agenda. There's no basis for it in the Koran.' 'Religions move on,' said Salim. 'Even the word of God evolves through human interpretation. That's what theology is for.'

Woeful punishment awaits the unbelievers. Shameful punishment awaits the unbelievers, For the unbelievers we have prepared chains and fetters, and a blazing Fire. Woe betide every back-biting slanderer who amasses riches and sedulously hoards them, thinking his wealth will render him immortal! /.../ 'Who is Axia?' 'The ruler.' Adam spoke as a teacher to a slow child. /.../ 'There is also the Disaster-Maker. You can't understand the Disaster-Maker. When he comes to us you'll be scattered like flies.' /.../ If your life's been wrong, he will punish you ' 'Who?' said Jenni. 'It's a scorching fire.' At that instant Gabriel knew what relentless voice of the Koran had reminded him of: it was his brother.

Detta om böcker var också intessant och, även om jag inte visste det, passar in på vad jag tycker om böcker: 'You like reading, don't you?' 'Yeah, I do.' 'Why?' 'Dunno. I s'pose it's an escape from the real world.' But surely it's just the opposite,' said Gabriel. 'Books explain the real world. They bring ypou close to it in a way you could never manage in the course of the day.'

Jag köpte den här romanen när jag var i London sist och den största anledningen till att jag köpte den var omslaget, eftersom jag själv tog en nästan likadan bild på St Paul's Cathedral från Millenium Bridge när jag var i London första gången: