Den som vandrar om natten

Den som vandrar om natten av Marianne Fredriksson handlar om kaldéern Anjalis, som är son till Balzar, en av de tre vise männen. I Rom träffar han den sexårige Marcus som blivit blind av en stor sorg. Anjalis hjälper honom att få synen tillbaka och blir hans lärare.

Romanens titel är ett citat ur Bibeln och det är väldigt passande för romanens handling. Det syftar förstås delvis på den blinde Marcus som ju vandrar i mörker, men det handlar också om motsatser i människors inre. Detta är helt enkelt en roman om gott och ont. Det jag inte riktigt gillar är att karaktärerna i romanen är antingen onda eller goda. Så enkelt tror jag inte att det är och jag hade hellre sett att romanen handlade om människors dubbla natur, d v s att varje människa är både god och ond. Anjalis är t ex nästan Jesuslik och känns inte alls som en verklig människa. Marcus känns lite mer mänsklig och är nog den enda som är både god och ond, även om den ena sidan väger tyngre än den andra.

Det allra bästa med den här romanen är den vackra språket. Marianne Fredriksson kan verkligen skriva bra. Berättelsen är också relativt intressant. Speciellt i början av romanen vill man läsa vidare för att få veta hur det ska gå för Marcus. Mot slutet blir den dock lite väl förutsägbar och man förstår vart hon velat komma med romanen. Detta är ett citat ur romanen när Marcus lyssnar på bergspredikan:
Stillheten inom Marcus fortplantade sig i landskapet, ingen vind gick genom trädens kronor och de många människorna hade slutat att andas. Tömd på allt var den, stillheten, inte en tanke, inte en känsla fanns i den. Men så återkom rösten: 'Saliga de som håller fred, de ska kallas Guds söner.' Och Marcus kände smärtan, den oändliga sorgen över sitt förspillda liv. 'Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraf, hur ska man få det till salt igen.Det duger inte till annat än att kastas bort och trampas av människorna.' Äntligen, tänkte Marcus, äntligen en människa som inte ljuger.

Eftersom jag är ateist så ser inte jag tron på Jesus som lösningen på alla problem. Jag hade, mot bättre vetande, hoppats att den här romanen skulle vara annorlunda. Det gör mig inget att romaner handlar om religiösa frågeställningar, för det gör att man får tänka till lite grann. Och som bekant så gillar jag romaner som gör att man får tänka lite grann. Det tycker jag inte att den här romanen gör. Den kommer visserligen med frågeställningar, men svaret på dem- tro på Jesus- ges ju i romanen.

Författaren försöker nog vara filosofisk, men många gånger låter det bara flummigt och pretentiösst, som i meningar som Jag ser det främst som en fråga för det sinne som ligger bortom tankarna. eller Alla blommor har något att säga människan och därför älskar hon dem.
Eller:
- Och vem är sann? Det var tyst länge innan Anjalis svar kom, men det var entydigt:
-Den som har förstått det oskyldiga och gjort det till den punkt från vilken han ser världen.

Det kan förstås vara så att jag är för dum för att förstå (men jag brukar vanligtvis inte ha svårt för att fatta), men meningar som dessa känns mest konstruerade för att låta kloka och vackra, inte för att man verkligen ska kunna fundera på dem. Därmed inte sagt att det inte finns saker att fundera på i romanen, för det gör det, men jag skulle gärna ha sett att det fanns mer av det.

Dock var det kanske lite dumt av mig att tro att det skulle var så eftersom jag tidigare läst två romaner av Marianne Fredriksson, Enligt Maria Magdalena och Skilda verkligheter, som jag inte heller gillade särskilt mycket. Dock tycker jag att denna roman helt klart är det bästa jag läst av henne. Jag är dock inte säker på om jag kommer att läsa något mer av henne, eftersom det verkar som att alla hennes romaner har samma budskap.

Lean Mean Thirteen

Den trettonde boken i Janet Evanovichs serie om prisjägaren Stephanie Plum heter Lean Mean Thirteen. I den här boken hjälper Stephanie Ranger att sätta en bugg på sin ex-make Dickie Orr, vilket leder till att hon spöar upp Dickie på hans kontor. Därefter går det bara utför och hon blir indragen i hans firmas skumma affärer. Ranger och Morelli får turas om att skydda Stephanie.

Jag tycker att även den här boken var bättre att läsa på engelska, även om översättningarna inte alls varit dåliga. Men originalspråket gör att man kommer in i böckerna mer, även om de naturligtvis fortfarande inte gör några bestående intryck. De är roliga att läsa för stunden, men man glömmer dem lika fort igen.

Detta blir nog dock den sista boken i serien jag läser på ett tag. Det har visserligen kommit ut ytterligare en bok i serien, Fearless Fourteen, som jag kommer att läsa någon gång. Men jag väntar tills den kommit ut i pocket (dock helst på engelska) eller finns att få tag på på biblioteket. Serien är inte så bra att jag vill betala dyra pengar för nästa bok, men jag kommer som sagt att fortsätta att läsa dem.

Twleve Sharp

Twelve Sharp är den tolfte boken i serien om prisjägaren Stephanie Plum av Janet Evanovich. I den här boken söker en kvinna upp Stephanie och hävdar att hon är Rangers fru. Strax därefter blir hon mördad och en liten flicka kidnappas och Ranger blir misstänkt. Stephanie tror inte att han är skyldig och låter honom gömma sig hemma hos henne, vilket Morelli inte blir glad åt när han får veta det.

De tidigare böckerna i serien (Lovligt byte, Jagat byte, Nedlagt byte, Fångat byte, Delat byte, Hett byte, Farligt byte, Svårfångat byte, Lätt byte, Gömt byte och Explosivt byte) har jag läst på svenska, mest för att de inte gick att få tag på på engelska, men när jag hittade denna på engelska valde jag att hellre läsa på engelska. Precis som de andra böckerna i serien är den enkel och lättläst.

Jag tyckte att den här boken var snäppet bättre än de andra böckerna i serien, men det kan bero på att jag läste den på engelska. Böcker är oftast bättre på originalspråk än i översättning, även om jag tycker att Molle Kanmert Sjölander, som översatt alla böckerna i serien som jag läst på svenska, har gjort ett bra jobb (fast något som förbryllar mig är varför restaurangen Cluck-in-a-Bucket översätts som Klara-kluck-kluck???)

Konsten att vara Ela

Konsten att vara Ela av Johanna Nilsson handlar om 26-åriga Ela, som har problem med sig själv. Hon lider av ångest på grund av föräldrarnas separation och känner sig oälskad. En kille på jobbet visar intresse för henne, men hon tycker inte att kärlek är något för henne, för den bara dör. Hon blir god vän med Albin, som är vaktmästare i huset där hon bor. Och så träffar hon secåriga Klara, som ibland bor i källaren i Elas hus för att hennes mamma har drogproblem. Någon måste ta hand om henne och Ela gör ett försök, men hon kan ju knappt ta hand om sig själv så istället börjar hon leta efter Klaras mamma.

När jag läste Litterär gestaltning på KomVux pratade vår lärare varmt om den här romanen, som då nyss kommit ut (2003). Jag har tidigare läst Hon gick genom tavlan ut ur bilden av Johanna Nilsson och den tyckte jag om så jag var ganska säker på att jag skulle tycka om den här också. Och det gjorde jag. Jag fastnade med en gång för Elas berättelse, trots att jag egentligen inte känner att jag har något gemensamt med henne. Dessutom tycker jag ofta att hon är rätt jobbig och ganska otrevlig. Många gånger tyckte jag att hon skulle ta och växa upp och sluta tjura. Men man kan ändå inte låta bli att engagera sig. Framförallt vill man veta hur det ska gå för lilla Klara.

Johanna Nilsson skriver väldigt bra och jag tycker väldigt mycket om titeln på både den här romanen och hennes tidigare, Hon gick genom tavlan ut ur bilden, Rebell med frusna fötter (som jag också tror att jag läst) och Flickan som uppfann livet. Språket flyter väldigt bra och romanen är mycket lätt att läsa. Det är ganska mycket dialog, vilket gör att den också går fort att läsa.

Jag tyckte som sagt väldigt mycket om den här romanen och jag kommer helt säkert att fortsätta att läsa Johanna Nilssons romaner i framtiden.

Explosivt byte

Den elfte boken i serien om prisjägaren Stephanie Plum av Janet Evanovich heter Explosivt byte, och det är en passande titel eftersom Stephanie får fler bilar sprängda än någonsin. Detta trots att hon slutat som prisjägare och istället börjat jobba på Rangers företag. Men någon från hennes förflutna dyker upp och skriver lappar med hotelser och spränger hennes bilar. Självklart måste hon ta reda på vem det är och stoppa honom.

Den tionde boken i serien, Gömt byte, tyckte jag inte var lika bra som de övriga ((Lovligt byte, Jagat byte, Nedlagt byte, Fångat byte, Delat byte, Hett byte, Farligt byte, Svårfångat byte, Lätt byte och Gömt byte) , men den här är tillbaka i samma humoristiska stil som innan. Jag antar att Evanovich bara hade en tillfällig svacka med bok nummer tio. Att Stephanie slutat som prisjägare, åtminstone officiellt, gör att serien känns något mindre enformig. För även om detta är lättsam underhållning så känns serien som helhet ganska enformig. Jag minns händelser från böckerna, men jag kan inte säga i vilken bok det var- de flyter liksom ihop och blir därför svåra att komma ihåg. Men egentligen gör det inte så mycket, för jag läser dem ju bara för att bli road för stunden.

Gömt byte

Gömt byte är den tionde boken i Janet Evanovich serie om prisjägaren Stephanie Plum. Den här gången blir Stephanie vittne till ett rån och hotas därför till livet. Hon måste gömma sig och var kunde vara bättre än att gömma sig än hos Ranger? Problemet är förstås att han inte vet om att hon bor i hans lägenhet. Och att hon njuter alldeles för mycket av att sova i hans säng och använda hans duschtvål.

Jag har ju tidigare läst de övriga böckerna i serien (Lovligt byte, Jagat byte, Nedlagt byte, Fångat byte, Delat byte, Hett byte, Farligt byte, Svårfångat byte och Lätt byte) och den här skiljer sig inte mycket från dem. Den är lättläst och humoristisk. Fast antingen håller jag på att tröttna på Stephanie Plum eller så är den här boken lite sämre än de övriga. För jag tyckte inte att den var riktigt lika underhållande som jag tyckte att de andra var. Berättelsen var inte särskilt engagerande och jag tyckte att skämten var lite slitna. Boken var dock inte dålig; den var trots allt lättsam underhållning och det behövs ibland.