The adventures of Huckleberry Finn

En av mina favoritromaner i tonåren var The Adventures of Huckleberry Finn av Mark Twain (pseudonym för Samuel Langhorne Clemens) och det var därför ett kärt återseende när jag skolan gav mig i uppgift att läsa den. Och att jag låg och läste den på en strand på Kreta gjorde ju inte saken sämre, förstås.

Romanen handlar om Huckleberry Finn, som tillsammans med Tom Sawyer kommit över en hel del pengar (vilket man kan läsa om i Tom Sawyers äventyr, som också tillhör en av mina favoritromaner från tonåren). Huck trivs inte med att bli "siviliserad" och får problem med sin alkoholiserade far. Han bestämmer sig för att rymma och slår följe med den förrymde slaven Jim. Tillsammans färdas de på en flotte längs Mississippi och råkar ut för den del äventyr under färden.

Jag har läst den här romanen fler än en gång (vet inte riktigt hur många), men jag har dock aldrig läst den på engelska. Inte helt överraskande är den ännu bättre på originalspråk. Främst för att den är skriven på talspråk, så som Huck (som är berättaren) talar. Talspråket varierar också efter vem som talar, så Jim har ett helt annat talspråk. Mark Twain var väldigt intresserad av talspråk och hade forskat rätt mycket på hur folk i mellanvästern och södra USA talade och det märks i den här romanen. Ett litet exempel: So I dropped on my hands and knees, in the little passage, and crept aft in the dark, till there warn't but about one stateroom betwixt me and the cross-hall of the texas.

Miljörbeskrivningarna och karaktärsbeskrivningarna i den här romanen är väldigt bra och jag tycker väldigt mycket om huvudpersonen Huck Finn, vilket jag gjorde redan när jag läste Tom Sawyers äventyr. Mark Twain förefaller vara ganska kritisk till religion och många kommentarer om detta är mycket bra. Jag uppskattar också att få läsa om olika exempel på vidskepelse och annan folktro. T ex så tror inte Huck Finn på att mannen som hittats drunknad kan vara hans far, eftersom liket flöt på rygg och vem som helst vet ju att män som drunknar flyter på mage- liket måste därför vara en kvinna som har klätt ut sig till man.

Det är väldigt mycket humor i den här romanen och då inte bara detta med vidskepelsen. Huck och Jim möter ett par skojare varav den ene påstår sig vara heritg och den andre kung och den föreställning med Shakespeare som de ställer till med är väldigt humoristisk. Hamlets berömda monolog To be or not to be består av lösryckta rader av flera olika Shakespearepjäser. Jag tycker också att det är kul med Tom Sawyers logik. Han har förläst sig på äventyrsromaner och vill därför inte göra något på det enkla viset. T ex tycker han att Jim när han är fastbunden vid en säng ska såga av sig benet, fast det räcker med att lyfta på sängen.

Men det är förstås inte bara en humoristisk roman. Den har också något viktigt att säga om det samhälle som Mark Twain levde i. Den har också haft betydelese för motståndet mot slaveriet, även om slaveriet faktiskt hade upphört när romanen skrevs. Men romanen innehåller trots allt mycket tänkvärt och är relevant även i vår tid och nu när jag har läst om den vet jag att den alltid kommer att förbli en favoritroman för mig.