Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda handlar om Camille, som jobbar natt som städerska och bor i ett litet iskallt vindsrum. Till slut blir hon sjuk av kylan och räddas av sin granne, den stammande ädelsmannen Philibert Marquet de La Durbellière. Hon får flytta in hos honom och hans lägenhetskompis Franck, mästerkocken som jobbar nästan jämt. Franck beter sig väldigt otrevligt, vilket beror på att han har skuldlkänslor för att ha satt sin mormor på ålderdomshem. Till slut börjar förälskelsen spira mellan Camille och Franck.
Det var ett tag sedan jag läste en roman som var så intressant att jag hade svårt att lägga den ifrån mig, men denna roman var en sådan. Visserligen är huvudpersonerna ganska underliga och ibland till och med osympatiska, men man fastnar ändå väldigt snabbt i handlingen och man vill veta hur det ska gå för Camille, Franck och Paulette. Philibert är väl den person som man inte riktigt får lära känna och som mest blir någon sorts utfyllnad. De är alla trasiga individer som har problem med sina relationer till föräldrarna och andra människor, men tillsammans lär de sig att bygga relationer till varandra.
Språket är lätt och även om jag inte kan franska känns det som att översättningen lyckas fånga originalets text på ett bra sätt. Jag upplever det också som att romanen speglar det franska samhället på ett bra sätt, även om det är väldigt mörkt och dystert. Karaktärerna känns också väldigt franska, även om de förstås också har egenskaper som är universiellt mänskliga så att man kan känna igen sig i dem. I och för sig har jag lite svårt att identigiera mig med Camille, vars självsvält har gjort henne mager och plattbröstad eller med Philibert, som lever mest i det förflutna genom sitt intresse för historia, men det gör inget. Detta är ändå en varm och mysig historia om kärlek, vänskap och relationer.
Den är romanen påminde lite grann om filmen Amelie från Montmartre och även en del om Joanne Harris romaner, som jag tycker mycket om. Jag tyckte därför också att den här romanen var väldigt bra och jag kommer helt säkert att läsa mer av den här författarinnan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar