Den tredje boken i Harry Potter-serien av J K Rowlings heter Harry Potter and the Prisoner of Azkaban. I den återvänder Harry för sitt tredje år på Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry tillsammans med sina vänner Ron och Hermione. Men när de kommer dit är stämningen spänd- en fånge har rymt från trollkarlsfängelset Azkaban och dementorer, otäcka vakter från fängelset bevakar skolan eftersom det finns en misstanke om att han är ute efter Harry Potter.
Precis som alla de andra böckerna om Harry Potter är denna fylld av spänning och action. Jag tycker att den är bättre än båda de tidigare böckerna och det är en del trevliga nya karaktärer, t ex den nya läraren i Defense Against the Dark Arts och Sir Cadogan, riddaren i porträttet. Det är också kul att Harry och hans vänner får några nya ämnen som t ex Divination (extra kul är det att det till och med i magikervärlden anses som bluff). Jag är också barnsligt förtjust i idéen med en Marauder's Map.
Det jag tycker är lite synd med den är att den var en liten aning förutsägbar, mycket på grund av namn som Sirius Black och professor Lupin. Redan första gången namnet Lupin nämns anar jag vad han är och det är ju inte särskilt svårt att koppla ihop Sirius Black med en svart hund. Men samtidigt uppskattar jag denna lek med mytologi och latinska språk, i denna bok såväl som i alla de andra, så det irriterar inte allt för mycket (det är också möjligt att det inte är fullt lika förutsägbart för barn, som ju är den tänkta målgruppen).
Filmen med samma namn är dock inte fullt lika bra som boken eller de tidigare två filmerna. Enligt min mening så är den lite för mörk och dyster och skiljer sig lite för mycket från boken för att vara riktigt bra. Men om boken säger jag som tidningen The Mirror, som citeras på bokens baksida: Spellbinding, enchanting, bewitching stuff.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar