I helgen läste jag Hitta hem av Renée Manfredi. Den handlar om änkan Anna Brinkman, som ägnar mesta tiden åt sitt arbete. Hon har ingen kontakt med sin missbrukande dotter som försvann hemifrån för tolv år sedan. Plötsligt hör dottern av sig och vill hälsa på med sin familj. Det blir dock bara svärsonen och dotterdottern som dyker upp. Den tioåriga dotterdottern Flynn är en väldigt förtjusande flicka och Anna tar hand om henne. Anna blir också oväntat vän med den aidssjuke Jack och hans partner Stuart och de fyra flyttar ihop.
Boken handlar mycket om kärlek, vänskap och föräldraskap. Det är nästan omöjligt att inte engagera sig i bokens karaktärer, även om de alla har både goda och dåliga sidor. Speciellt Flynn är en karaktär som jag fäste mig vid. Jag fastnade säskilt för ett citat från när Anna minns tillbaka på när hon och Flynn var ute och plockade bär tillsammans med Flynns hund, Baby Jesus:
Flynn hade sagt: "Förutom hundar, vet du vad det enda är som jag tycker bättre om än blåbär?"
"Nej, vadå?"
"Inget. Blåbär är det bästa som finns. Ju fläckigare man blir av dem, desto bättre talar man deras språk."
Anna hade tittat på Flynns läppar och haka. "Jag tror vi kan tala det flytande nu allihop. Han också." Hon nickade mot hunden.
"Är det inte fantastiskt? Du och jag och Baby Jesus talar alla flytande ums."
"Flytande vad?" hade Anna frågat.
"Ums. Det universiella mumsspråket."
Det var inte en bok som man fastnade för redan från första sidan, men det är en väldigt läsvärd bok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar