Aska

Jag är som bekant inte speciellt förtjust i deckare, men jag har läst Yrsa Sigurdardóttirs två tidigare romaner, Den som gräver en grav och Det tredje tecknet, och tyckt att det varit helt okej. När jag så hittade hennes tredje roman Aska på bokrean köpte jag den.

Den handlar, som de två tidigare romanerna, om advokaten Thora (stavas egentligen med en isländsk bokstav som jag inte kan skriva, men jag tror den uttalas som "th") som företräder en man som motsätter sig utgrävningarna av några hus som begravts under aska vid ett vulkanutbrott. Det visar sig att källaren i hans hus döljer tre lik och ett avhugget huvud. Thoras uppgift blir att ta reda på vad som hände vid tiden för vulkanutbrottet.

Denna roman var helt klart bättre än de två tidigare. Det känns som att den här romanen hänger ihop bättre än de två tidigare. Mycket beror det nog på att denna utspelar sig mot bakgrund av ett vulkanutbrott och därför känns den inte lika spretig som de två tidigare (som jag i ärlighetens namn knappt minns).

Denna roman var dock inte speciellt spännande och på många sätt var handlingen ganska förutsägbar, men ändå ville jag läsa vidare för att få reda på vad som hade hänt (eller snarare få bekräftelse på att jag hade rätt). Karaktärerna är rätt så stereotypa, men Thora är sympatisk och jag gillar att hon inte är halvt alkoholiserad och kämpar för att få ihop livet som arbetande kvinna och ensamstående mamma och farmor. Lite familjeproblem har hon förstås, men det stör inte eftersom det inte på något sätt tar överhanden. Jag tyckte att den här deckaren var bra och helt klart läsvärd.