Alentejo Blue av Monica Ali handlar om den lilla portugisiska byn Mamrrosa. Men egentligen finns ingen direkt handling i den här romanen. Varje kapitel handlar om olika personer som av någon anledning befinner sig i Mamarrosa. Det är t ex Joao, en homosexuell grisfarmare , den brittiske författaren Stanton och Teresa, som bor i Mamarrosa men som ska flytta till London och bli barnflicka. De olika personernas vägar korsas naturligtvis, men det finns ingen egentlig sammanhållande handling. Det är bara nedslag i deras liv, även om dessa nedslag sker i kronologisk ordning.
Tempot i romanen är väldigt lugnt och det händer inte så mycket. Nu verkar det kanske som att det är en ganska tråkig roman, men det är det inte. I och för sig tyckte jag att vissa personer var intressantare att läsa om än andra, men så är det ju ofta i en roman. Grisfarmaren Joao hade jag gärna läst mer om och författaren Stanton och hans samröre med den andra engelska familjen som bor i Mamarrosa intresserade mig också. Men det unga amerikanska paret på resa i Portugal tyckte jag bara störde i romanen. Jag kände mig helt enkelt stressad av att läsa om dem och jag tyckte heller inte att deras bröllopsproblem var särskilt intressanta.
För inte så länge sedan läste jag romanen Brick Lane av Monica Ali och den tyckte jag om. Man kan dock knappt tro att den här romanen är skriven av samma författare; så olika är de två romanerna. Enligt min mening så tyder det på att det är en skicklig författare. Att stilen varierar något beroende på vilken person hon skriver om tyder också på detta.
Brick Lane läste jag på svenska, men Alentejo Blue valde jag att läsa på engelska och det tror jag var ett klokt val. Jag gillar Monica Alis sätt att skriva och hennes personliga stil märks ännu mer på originalspråket. Personligen tyckte jag dock att Brick Lane var lite bättre, men jag tyckte om den här också. Jag kommer garanterat att fortsätta att läsa Monica Alis romaner, om hon nu skriver fler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar