We need to talk about Kevin av Lionel Shriver är utformad som en brevroman, där en kvinna vid namn Eva Katchadourian skriver till sin man Franklin. Hon skriver om deras son Kevin och av breven framgår att hon ända sedan hans födsel har misstänkt att något inte står rätt till med pojken. Man vet redan från början att Kevin sitter i ungdomsfänglese för en massaker på sin high school och Eva berättar om hur hon upplevde hans barndom och ungdomsår och om vissa händelser som inträffade under den tiden.
Den här romanen var väldigt välskriven och det märks tydligt att Lionel Shriver (som trots det maskulina namnet är kvinna) är en duktig författare. Jag hade dock lite svårt att komma in i den, kanske beroende på att hon använde sig av ett ganska avancerat språk med svåra ord. Jag gillade inte heller brevformen riktigt i början, men när jag började komma in i boken störde det mig inte längre. Och när jag väl kom in i den blev jag väldigt intresserad av att läsa vidare för att få veta varför Kevin gjorde det han gjorde. Detta är visserligen fiktion, men den känns ändå ganska trovärdig.
Psykologi är alltid intressant och fenomenet med skolmassakrer är också intressant. Detta är en bok som väcker tankar och känslor. Och frågor. Den känns många gånger lite obehaglig att läsa, men jag tror att detta är en viktig roman. Inte minst för att den är ganska kritisk mot den amerikanska kulturen. Jag tycker absolut att den här boken är läsvärd, även om den kan kännas lite tung i början.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar