torsdag, oktober 22, 2009

Ers Majestäts olycklige Kurt

Ers Majestäts olycklige Kurt av Lena Ebervall och Per E Samuelson är något av en blandning mellan en historisk faktaroman och en skönlitterär roman, kanske med viss övervikt på det förstnämnda. Den handlar om Kurt Haijby, som under 30-talet har ett hemligt, homosexuellt förhållande med kungen, Gustaf V och om hur det påverkade hans liv fram till hans död 1965.

Jag får nog erkänna att jag inte hade en aning om att Gustaf V var homosexuell; det kom som en överraskning för mig när jag läste baksidestexten och det var en stor anledning till att jag lånade den här romanen på bibliotektet. Jag tyckte också att det var intressant att läsa om Haijbys förhållande med kungen och det var även rätt intressant att läsa om när han hamnade på sinnessjukhuset Beckomberga och skickades till Tyskland, där han hamnade i Gestapos fängelse, som en konsekvens av sin affär med kungen. Men mot slutet, när det mesta handlade om åtelat för utpressning, blev det ganska tråkigt och enformigt och jag tappade lite av intresset.

Romanen är välskriven och det märks att författarna lagt ner ett jättejobb på att hitta fakta om Haijbyaffären. Men det gör tyvärr också att den inte riktigt känns som en skönlitterär roman, utan mer som en faktaroman med en del skönlitterära inslag. De skönlitterära inslagen är dock på många ställen mycket bra. Speciellt gillade jag dialogerna, där man lätt kan föreställa sig hur de olika personerna pratade; man kan nästan höra V-Gurras läspande och skorrande r i repliken Eugen skall ha en liten soarrré till weekenden. Med några vasande trevliga gästerr och Pauls brytning i repliken Det hvar som helvede.

Jag har också lärt mig en del intressant, som att man på 30-talet gjorde mycket moderna experiment numera, där den sjuke får se ett antal bilder, och varje gång det kommer upp en bild på en naken yngling, så får den sjuke en elektrisk stöt. Det lär vara en mycket framgångsrik metod. Jag vet att man än idag försöker "bota" homosexuella på det viset i USA, men jag hade ingen aning om att det gjorts även i Sverige, även om jag förstås kände till att homosexualitet var olagligt och likställdes med pedofili.

Jag visste också att många homosexuella hamnade i koncentrationsläger under nazitiden, men jag kände inte till att det var för att de sågs som ett hot mot Tredje Riket (även om det är ganska logiskt att de tänkte så, med sina ariska avelsprogram) och att det därför betraktades som politiska fångar. Jag visste inte heller att SS hade en speciell avdelning för bekämpande av homosexualitet och fosterfördrivning.

Ett annat intressant, men egentligen ganska värdelöst vetande, är hur stadsdelen Kungens Kurva fick sitt namn. Visst vet jag att den heter så för att kungen körde av vägen i en kurva just där, men jag hade ingen aning om orsaken till varför de körde av vägen: Riksettan var hal. Det hade regnat mycket de senaste dagarna, första regnet efter den torra sommaren, och dikena var fulla med vatten. Kungens oväntade attack mot chaufförens underliv kom precis i fel ögonblick, i en ganska skarp högerkurva, när gasen var tryckt i botten. Man befann sig på en öde plats strax söder om Segeltorp, några mil utanför Stockholm. Chauffören ryckte till och tappade kontrollen och det bar sig inte bättre än att ekipaget gick av vägen och hamnade i diket.

Det fanns alltså en del intressant i den här romanen, men bitvis var den tyvärr lite tråkig att läsa, nästan som en torr föreläsning. Jag förstår förstås att författarna vill redovisa alla fakta de fått reda på och eftersom det rör sig om en historisk händelse, som inträffat i modern tid, kan man kanske inte göra romanen allt för skönlitterär. Men jag saknade ändå att läsa om huvudpersonernas tankar och känslor inför det som händer dem. Jag tycker också att författarna kunde ha låtit läsaren bilda sin egen uppfattning om vad som egentligen hände. Det känns som att de bara konstaterar att "så här var det", men jag tvivlar t ex starkt på att Gustaf V gav storkorset till Göring på grund av Kurt Haijby. Men trots detta tycker jag ändå att det här är en läsvärd roman.

Inga kommentarer: