Camera av Eva-Marie Liftner handlar om fotografen Johanna Hall som av sin farbror Jakob får ärva en portfölj med en bunt fotografier. Fotografierna är svårtydda och väcker hennes nyfikenhet, så hon reser till London för att söka svaret på vad som hände sommaren 1905, då Jakob praktiserade i en fotofateljé i East End. Johanna kommer en makaber historia på spåren. Romanen utspelar sig dels i nutid och dels i dåtid. Johannas nutidsberättelse är skriven i jag-form, medan Jakobs är skriven i tredje person. Jag tycker dock inte att de två tidsperioderna är lika intressanta, utan det känns som att den verkliga romanen utspelar sig i början av 1900-talet. Vad Johanna har för sig i romanens nutid intresserar mig knappast alls och det gör att romanen känns väldigt ojämn.
Överhuvudtaget har jag svårt för att komma in i den här romanen och den har redan börjat blekna bort ut mitt minne, så jag kan inte påstå att den gjorde något stort intryck på mig. Bitvis var den så tråkig att jag knappt orkade läsa vidare. Jag har aldrig hört talas om författaren och jag kan inte påstå att jag blev särskilt intresserad av att läsa något mer av henne. I somras bytte jag till mig den här boken i bibliotekets bokbytarväska och där kommer den nog att hamna igen nästa sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar