Trots att jag inte gillade The rule of four på grund av att det var två författare, har jag nu läst Box 21 av Börge Hellström och Anders Roslund. Men den här gången upplevde jag det inte som störande att det var två författare, även om det märktes lite grann (dock tror jag inte att det hade märkts om man inte hade vetat om det).
I en lägenhet i Stockholm utnyttjas och misshandlas Lydia båda fysiskt och psykiskt. Och knarkaren Hilding säljer amfetamin utblandat med tvättmedel till fel personer. De båda hamnar på sjukhus, där deras öden avgörs i olika rum. Ewert Grens och Sven Sundkvist får ansvaret för varsin brottsutredning på sjukhuset. Hilding får betala dyrt och Lydia tar gisslan i ett desperat försök att uppmärksamma alla på det hon utsatts för.
Detta var inte den mest välskrivna kriminalroman jag läst, men den innehöll en hel del tänkvärt om dagens samhälle. Författarna lyckas skapa en känsla av obehag och äckel. De skildrar också människornas sämsta sidor, men inte på ett överdrivet sätt utan på ett sätt så att man förstår att det är sånt som faktiskt händer i verkligheten (vilket också bekräftas av författarnas egna kommentarer i slutet av boken).
Detta var också det jag mest uppskattade med romanen. För karaktärerna är inte mycket att hurra för. Ewert Grens är i allra högsta grad en stereotyp kriminalkommissarie och i stort sett alla andra är precis lika stereotypa. Den enda karaktär som jag verkligen engagerar mig i är Lydia (och i viss mån hennes väninna, eftersom de i stort delar samma öde).
Jag har tidigare läst en annan roman av dessa författare, Odjuret, och hade i stort sett samma uppfattning om den, d v s en otäck, men verklighetsnära, skildring av samhället, men med ointressanta och stereotypa karaktärer. Men de tråkiga karaktärerna till trots så är det ganska troligt att jag kommer att läsa fler romaner av dessa författare, just för samhällsskildringen skull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar