Borta bäst

Jag har tidigare läst Sandor slash Ida och Fågelbovägen 32 av Sara Kadefors och gillade dem, så det var ingen tvekan om att jag skulle köpa Borta bäst på bokrean. Borta bäst handlar om Sylvia, som bor i sin dyra, fina bil på en parkering utanför IKEA. Hon tvättar sig på deras toalett, sover en stund i deras sängar, dricker gratiskaffe och äter upp folks kvarlämnade mat. Medan hon kämpar för att upprätthålla fasaden som välklädd medelklassmänniska får hon stifta bekantskap med en värld som med tiden förändrar hela hennes världsbild.

När man läser romanen undrar man förstås vad som lett fram till att hon blivit hemlös och man vill förstås också läsa vidare för att få veta hur det ska gå för henne. Ändå känns karaktärerna i den här romanen lite platta och jag har lite svårt att känna för Sylvia.

Sara Kadefors skriver dock mycket bra och hon lyckas hålla läsarens intresse uppe, trots de något intetsägande karaktärerna. Mycket beror det på att hon inte invecklar sig i långa, tråkiga förklaringar. Nästan mellan raderna berättar hon Sylivas historia och hon låter läsaren tänka själv. Sådant gillar jag.

Jag är dock inte helt nöjd med slutet. Visst ville jag att romanen skulle sluta bra, men den slutar nästan lite för bra och det gör att slutet inte känns riktigt trovärdigt. Det är också vissa andra delar i romanen som inte heller känns trovärdiga och vissa karaktärer är ganska stereotypa, vilket tyder på att hon inte helt är insatt i det hon skriver om. Det är förstås inte nödvändigt för en författare att vara, men det känns ändå som att den här romanen är tänkt att vara samhällsdebatterande och som sådan tycker jag inte att författaren har lyckats fullt ut. Men det är trots det en bra roman, som är väl värd att läsas.