Den som gräver en grav

Jag köpte Den som gräver en grav av Yrsa Sigurdardottir på bokrean, trots att jag egentligen inte är särskilt förtjust i deckare. Men jag gillade omslaget, författarens namn och att den utspelar sig på Island och fast det kanske inte är några vidare bra skäl till att köpa en bok så gjorde jag det i alla fall.

Den handlar om juristen Thora (stavas med ett isländskt tecken som jag inte kan göra på mitt tangentbord) som åker till ett nyöppnat hotell för att hjälpa en klient. Medan hon är där blir en kvinna mördad och hennes klient Jónas blir misstänkt. För att hjälpa honom börjar hon göra sina egna efterforskningar och finner att två gårdar i närheten ruvar på gamla familjehemligheter som kanske kan ha ett samband med det som hänt.

Trots att jag kanske köpte romanen av konstiga skäl så ångrar jag inte att jag köpte den. Den var absolut läsvärd. Jag gillade den isländska miljön och det känns som om den här romanen skulle göra sig bra som film. Dock tycker jag inte att karaktärerna var särskilt väl beskrivna och det kändes väldigt tydligt att detta inte var den första boken om Thora. Språket i romanen var enkelt och det var ganska mycket dialog. Dessutom tycker jag att hon skriver lite övertydligt och istället för att gestalta så skriver hon precis vad personerna tänker och känner. Det tycker jag är lite tråkigt, eftersom jag känner mig underskattad som läsare.

Men det jag gillade med den här romanen var handlingen. Den var tillräckligt spännande för att jag skulle vilja läsa vidare. Många gånger tycker jag att deckare är alldeles för förutsägbara, men det var inte den här. Trots att jag hade en liten aning på grund av en liten detalj så lyckades jag inte räkna ut vem mördaren var. Det tycker jag är bra.