Jag har faktiskt läst The secret diary of Adrian Mole aged 13 and 3/4 av Sue Townsend för länge sedan när jag gick i gymnasiet. Nu läste jag den för en gruppuppgift i skolan. Jag mindes dock inte särskilt mycket av den från när jag läste den tidigare, utom vissa delar som tydligen gjort intryck.
Boken handlar om Adrian Mole, och sträcker sig från det att han är 13 år och 3/4 fram till dess att han är drygt 15. Han är på samma gång en helt vanlig tonåring och en ganska ovanlig tonåring. Han är rätt självisk, men samtidigt är han väldigt hjälpsam mot andra. Hans mamma har ett förhållande med grannen, med vilken hon senare lämnar familjen. Adrian får då mer eller mindre ta hand om sin pappa som dessutom blir arbetslös. Adrian skaffar också en flickvän, Pandora. För att få bättre betyg hjälper han också en gammal otrevlig man att städa och diverse andra saker.
Den här boken, som förstås är skriven i dagboksform, är väldigt lättläst och det tar inte lång tid att läsa den. Den är dock ganska ytlig och mer av en rapport om olika händelser och väldigt sällan några känslor. Det tycker jag gör att den känns ganska tråkig. Man får ingen känsla av att dagboken är autentisk. Jag har därför svårt för att identifiera mig med och engagera mig i karaktärernas liv.
Tanken med boken är att den ska vara rolig, men jag tycker inte att den är särskilt kul. Visst skrattade jag till på ett par ställen, men mest känns det som ett ansträngt försök till att vara rolig. Dock vill jag minnas att jag tyckte att den här boken var riktigt bra när jag läste den som tonåring. Jag har ju dessutom läst alla de andra böckerna om Adrian Mole, så det borde vara ett tecken på att jag gillade den. Så det är förstås möjligt att det är min ålder (och kanske också läserfarenhet) som gör att jag inte tycker så mycket om den nu. Därför kan det mycket väl tänkas att det är en lämplig och uppskattad bok för tonåringar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar